Viktiga värden för nyfödda – men hur går det sedan?

De fem Apgar-parametrarna har blivit ett viktigt redskap i förlossningsvården. Men hur mår barnen på längre sikt? Det undersöker Ida Lagerström på Karolinska institutet.

1953 presenterade den amerikanska narkosläkaren och barnläkaren Virginia Apgar en metod för att bedöma hur nyfödda barn återhämtar sig efter förlossningen – fem bedömningar som har kommit att kallas Apgar-poäng. Metoden används i många länder.
– Bedömningen ska göras på alla barn vid en, fem och tio minuters ålder och sedan var femte minut, berättar Ida Lagerström. När det är tio är allt bra. Allt över sju brukar kallas ”reassuring”. Det vi tittar på i den här studien är barn som har svår syrebrist och låg Apgar-poäng.

Prognos på kort och lång sikt
Det som USA inte har men som finns i Sverige är nationella patientregister. Därför kan doktoranden Ida Lagerström, som också arbetar kliniskt med obstetrik och gynekologi på Karolinska institutet i Solna och Huddinge, göra något som inte har gjorts tidigare. Hon har fått anslag för en populationsbaserad, nationell, klinisk registerstudie.
– Vi tittar på de barn som har noll respektive 1–3 Apgar-poäng vid tio minuters ålder, berättar hon. Men poängen kan bero på många olika saker. Man har tänkt att Apgar noll har dålig prognos på både kort och lång sikt. Vi jämför korttidsprognosen och långtidsutfallen, och det kan vi göra eftersom vi börjar 1998 och fortsätter fram till 2021.

Dynamisk process
Projektet innebär en kombination av tre registerstudier och en klinisk prövning:
– Vi försöker se om det är bra för de här barnen att det görs återupplivningsförsök med navelsträngen intakt. Det kan hända att sen avnavling förbättrar prognosen.
Korttidsprognosen innebär att gruppen ser på dödlighet och dödsorsaker upp till ett års ålder, och för långtidsprognosen letar de efter diagnoser som CP-skador, intellektuell funktionsnedsättning, adhd och autism.
– En sak som är viktig att veta, säger Ida Lagerström, är att riktlinjerna för återupplivning och behandling är baserade på studier. Vi får ju nya kunskaper och tillgång till nya metoder, så riktlinjerna kan behöva omvärderas och ändras. Det är en dynamisk process.

Namn: Ida Lagerström
Forskningsfält: förlossningar
Projekt: Kort- och långtidsprognos för barn med svår syrebrist och låg Apgar-poäng vid födseln – är prognosen bättre än vi tidigare trott?
Institution: Klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet
Anslag: 100 000 kronor

Ida Lagerström