Ingela Bendt prisas för sitt livsverk

Emoji-applåder utbröt på det digitala årsmötet när föreningens grundare Ingela Bendt utnämndes till Spädbarnsfondens hedersmedlem.

– Det var överraskande och känns ärofyllt! Föreningen har varit betydelsefull för väldigt många människor. Det är fint att tänka på, säger Ingela Bendt på telefon.

I en tidigare intervju beskriver Ingela Bendt Spädbarnsfonden som sitt livsverk.
–Ja, jag blir lite rörd när du nämner det. Föreningen är utan att tvekan det viktigaste jag gjort. Det går inte att jämföra med något annat. Om man en dag ska bli ihågkommen för något så är det detta, säger hon nu.

Ingela Bendt lyfter fram stödet till föräldrarna som föreningens viktigaste insats.
– Då för 37 år sedan när föreningen bildades så gick det inte att hitta andra som varit med om att förlora ett litet barn. Det ska man komma ihåg. Uppgifterna var sekretessbelagda och kännedomen bland allmänheten om att spädbarn dör var låg. Det här var ju också långt före internet.

Telefonslussen nedringd
När Ingela Bendt i ett radioprogram ställde frågan om det fanns intresse för en föräldraförening blev telefonslussen nedringd. Ingela och hennes dåvarande man Jim Downing satte igång. Senare fick de hjälp av barnläkaren Hugo Lagercranz att kalla till ett första möte, som sedan utmynnade i bildandet av föreningen.

– Vi jobbade oerhört hårt med detta. Jim var föreningsmänniska och kunde det här med stadgar och allt annat som ska till. Det var vi två som drev.

Bara månader senare fanns en förening som samlade föräldrar från hela landet.
– Ekot var där och Stockholmsnytt. Vi fick mycket mediabevakning. Det finns ju en speciell energi i att vara pionjärer, säger Ingela Bendt.

I det personliga mötet händer något
Idag är kännedomen om att små barn faktiskt kan dö högre, liksom förståelsen för att föräldrar och anhöriga behöver få tid med sitt barn och rätt stöd i traumat. Ingela konstaterar att föreningen har väl upparbetade metoder för stöd och information både till de föräldrar som mister barn och professioner som möter dem:
– Men det är färskvara och ett arbete som måste pågå hela tiden. Man får ligga i!

Om Ingela ska önska något för framtiden så hoppas hon att föreningen kan värna det fysiska mötet.
– Alla sociala kanaler är jättebra och inget utesluter det andra. Men när man ses ansikte mot ansikte så händer något i en.

Foto: Ewa Stackelberg