Glimrande pärlemor

Jag syr fast knappen på det tygkuvert som kommer att fungera som förvaring åt bårtäcket som jag vävt till Spädbarnsfonden. Knappen är av pärlemor och får mig att minnas ett samtal jag hade med Signe, en pensionerad barnmorska från Göteborg:
– Birgitta, har du någonsin sett ett dödfött barn?
– Nej, svarade jag. Jag försöker bara genom tråden och vävbindningen hitta fram till en slags omsorg i väven. Jag vill väva en stilla väv, till ett barn som fötts stilla.
– Ibland kan det hända att ett barn har legat dött en tid i sin mammas mage, kanske vid en tvillinggraviditet och då bara en av tvillingarna är vid liv. Vid födseln kan huden på det döda barnet vara mycket skör och kan nästan kännas genomskinlig. Det fanns tillfällen då jag tänkte på pärlemor.

Nu sitter knappen där. Av glimrande pärlemor.