Plötslig spädbarnsdöd
Orsakerna till plötslig spädbarnsdöd är ännu inte kända, trots omfattande forskning. Antalet barn som dör i plötslig spädbarnsdöd har minskat de senaste trettio åren.
Plötslig spädbarnsdöd kallas på engelska för ”Sudden infant death syndrome” (SIDS). Den nu gällande definitionen av SIDS lyder: Ett spädbarn som dör plötsligt och oväntat utan att dödsorsaken kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion.
Ålder för plötslig spädbarnsdöd
I Sverige föds ungefär 100 – 117 000 barn per år, fler pojkar än flickor. Under barnets första månad i livet är plötslig spädbarnsdöd ytterst sällsynt. Vanligast är det vid två till tre månaders ålder, för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före sex månaders ålder och i alla undersökningar finns det fler drabbade pojkar (cirka 60 procent) än flickor.
Incidensen (antal nya fall i en befolkning under en viss tid) av plötslig spädbarnsdöd varierar över världen. Sedan allmänna råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd, framförallt ryggläge under sömn infördes, har skillnaderna i incidens minskat med 85 procent. Den lägsta förekomsten återfinns i Asien, Nederländerna, Finland och Sverige, medan speciellt hög förekomst har setts på Nya Zeeland.
Forskning
Genom historien har flera teorier om orsakerna bakom plötslig spädbarnsdöd lanserats. Innan 1940 – talet talade man om kvävning som en orsak, att man ”legat ihjäl” barnet. Efter 40 – talet blev den viktigaste teorin att det handlade om infektioner hos barnen. De senaste åren har mycket forskning gjorts kring de signalsubstanser i hjärnan som styr andningen.
Många förklaringar har varit spekulativa och väckt stort intresse i medier, som andningsuppehåll, obalans i nervsystemet, kroppstemperatur, kemikalier, läkemedel och ärftlighet. Men trots den omfattande forskningen har det inte gjorts något vetenskapligt genombrott kring orsakerna till plötslig spädbarnsdöd.
I en svensk studie undersöktes de 216 spädbarn som dog mellan 2005 och 2011. 125 av dödsfallen kunde förklaras, bland annat genom infektioner, framförallt i lungorna, och medfödda missbildningar. 136 dödsfall kunde inte förklaras trots genomgång av sjukdomshistoria, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion- så kallad plötslig spädbarnsdöd.
Men man vet att det finns faktorer som påverkar risken för plötslig spädbarnsdöd:
Ålder
Plötslig spädbarnsdöd är sällsynt under barnets första levnadsmånad. Vanligast är det vid två till tre månaders ålder för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före sex månaders ålder.
Kön
Pojkar drabbas oftare än flickor, cirka 60 procent är pojkar. Det finns ingen säker förklaring kring varför det är så.
Årstid
Innan de förebyggande råden infördes i Sverige kunde man se en högre incidens i de nordliga länen än i de sydliga. Liknade förhållanden har rapporterats från Nya Zeeland. Man kunde också se en tydlig årstidsvariation i Sverige, med högre antal dödsfall under vintermånaderna. Dessa skillnader är numera inte möjliga att mäta och bevisa med statistiska beräkningar, eftersom antalet fall av plötslig spädbarnsdöd har minskat.
Sovläge
Tidigare, när man antog att kvävning var dödsorsaken, hade man lagt märke till att barn som dött ofta låg på magen. Ett flertal studier världen över har sedan visat att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar om man låter barnen sova på rygg.
Socioekonomiska faktorer
En av de riskfaktorer som nästan är konstant i alla undersökningar är att dåliga sociala och ekonomiska förhållanden medför ökad risk för plötslig spädbarnsdöd.
Rökning
Rökning har stor betydelse. Allt fler studier pekar på att den viktigaste faktorn är rökning under graviditeten, och speciellt under dess senare del. Det är sannolikt att nikotinet är den viktiga beståndsdelen, och därför bör gravida avstå även från snusning. Risken ökar kraftigt ju mer mamman har rökt. Såväl rökning under graviditeten som rökning efter förlossningen (passiv rökning) kan öka risken.
Andra sjukdomar hos barnet
Barn som senare avlider i plötslig spädbarnsdöd har varit inlagda på sjukhus oftare än andra barn. En större del av barnen har även varit infekterade dagarna före dödsfallet.
Napp
I de flesta länder där det har studerats har man funnit att napp har en skyddande effekt. Det kan bero på att nappen stimulerar känselnerver i munnen, vilket fungerar som en väckningsmekanism, eller på att barnets sugande och sväljande håller svalget rent från slem.
Tidpunkt
Plötslig spädbarnsdöd är vanligare på veckosluten. Någon säker förklaring till detta finns inte, men det kan vara så att man lever annorlunda under helgen och att det spelar in.
Plötslig spädbarnsdöd inträffar huvudsakligen när barnet ligger och sover, och de flesta fall upptäcks under de tidiga morgontimmarna.
Antal barn
Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar för varje barn i familjen. Om detta har med faktorer under graviditeten att göra eller om det beror på att risken för att det nyfödda barnet blir infekterat ökar ju fler barn det finns i en familj vet man inte.
Ryggläge minskar risken för plötslig spädbarnsdöd
De flesta barnen har dött under sömn på natten, och därför vanligen hittats under morgontimmarna. Från mitten av 70-talet och fram till början av 90-talet ökade fallen av plötslig spädbarnsdöd. Flera internationella studier visade då att den största riskfaktorn var om spädbarnet sov på mage. I Sverige har antalet barn som mist livet på grund av plötslig spädbarnsdöd drastiskt minskat sedan i början av 1990-talet då Socialstyrelsen började rekommenderade att spädbarn ska sova på rygg.
1992-1994 introducerades Socialstyrelsens förebyggande råd till nyblivna föräldrar. Efter det har antalet fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige minskat kraftigt till en av de lägsta siffrorna internationellt.
1990: 121 barn dog i plötslig spädbarnsdöd.
2021: 9 barn dog i plötslig spädbarnsdöd.
Sammanlagt beräknas många hundratals barn ha räddats till livet genom kampanjen om ryggläge, en framgång som endast kan jämföras med införandet av allmänna vaccinationer.
Läs mer i Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Referenser
Alm B. (2017). Plötslig spädbarnsdöd (Sudden Infant Death Syndrome). Internetmedicin.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1466
Cnattingus S. The epidemiology of smoking during pregnancy: smoking prevalence. maternal charachteristics, and pregnancy outcomes. Nicotine Tob res 2004:6 (suppl2): 125-140
Möllborg P, Wennergren G, Almqvist P, Alm B.
Bed sharing is more common in sudden death infant death syndrome than in explained sudden unexpected deaths in infancy. Acta Pædiatrica 2015;104:777-83
Socialstyrelsen (2016). Plötslig oväntad död hos spädbarn. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården. ISBN 978-91-7555-407-5.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20398/2016-11-6.pdf
Socialstyrelsen (2014). Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder. Artikelnummer: 2014-8-2.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19486/2014-8-2.pdf
Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. (uppdaterad november 2016)
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
Socialstyrelsen. (2015). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Medicinska födelseregistret 1973–2014 –Assisterad befruktning 1991–2013
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20009/2015-12-27.pdf
Samsovning
Råden som ges för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd har fungerat bra, men det finns möjlighet att rädda ytterligare liv. Utöver att sova på rygg bör spädbarn under de första månaderna även sova i egen säng för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Det visar studier från Göteborgs universitet.
Samsovning definieras som att spädbarnet sover på samma yta som en annan person. Forskningsrön om risken med att spädbarn sover i föräldrarnas säng, särskilt för barn under tre månader och för barn till rökande mammor ledde till att Socialstyrelsens broschyr ”Minska risken för plötslig spädbarnsdöd”, omarbetades. Socialstyrelsens riktlinjer aktualiserades 2006 bland annat med tillägg med råd att spädbarn inte bör sova i samma säng som föräldrarna, om mamman är rökare eller använder annan tobak, om föräldrarna är mycket trötta, druckit alkohol eller använder lugnande medicin eller droger. Socialstyrelsens kunskapsstöd från 2014 säger att den säkraste sovplatsen för ett spädbarn upp till tre månaders ålder är i en egen säng i föräldrarnas rum.
En svensk studie undersökte miljömässiga förhållanden förknippade med spädbarnsdöd. Data för alla spädbarn 0-365 dagar, som genomgått rättsmedicinsk obduktion i Sverige mellan 2005 och 2011 hämtades in från Rättsmedicinalverket, totalt 261 barn. För alla barn hämtades kompletterande data in från Medicinskt födelseregister och sjukhusjournaler. Oförklarade fall av plötslig spädbarnsdöd jämfördes sedan med dödsfall där man hittade en förklaring. De faktorer som studerades var bland annat samsovning , sovställning och rökning hos mamman.
Av de 216 obducerade barnen kunde 125 dödsfall förklaras, bland annat genom infektioner, framförallt i lungorna, och medfödda missbildningar. 136 dödsfall kunde inte förklaras trots genomgång av sjukdomshistoria, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion- så kallad plötslig spädbarnsdöd.
Resultaten visar att 93,5 procent av barnen som dog i plötslig spädbarnsdöd samsov, detta jämfört med 65,1 procent av de barn vars död kunde förklaras. Möjligen kan det bero på att spädbarnets luftvägar blir blockerade av föräldrarnas kropp eller av att huvudet täcks av täcke eller kudde. En annan förklaring kan vara att samsovning leder till högre kroppstemperatur hos barnet.
Av de barn vars död man inte kunde förklara hittades 67 procent på mage. Trots rekommendationerna att spädbarn ska sova på rygg är det fortfarande vanligt att spädbarn som dött i plötslig spädbarnsdöd sovit på mage. Studien visar även att flera av barnen som placerats på sidan hittades döda på mage, vilket pekar på att barn som inte är vana vid att sova på mage får en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om de rullar över till magläge.
Mamman rökte i 37,5 procent av de dödsfall man inte kunde förklara, jämfört med 23,6 procent hos de fall där man hittade en dödsorsak. Att mamman röker är en välkänd riskfaktor för spädbarnsdöd och både vid de förklarade och oförklarade dödsfallen kunde man se en högre frekvens av rökning hos mamman än vad man kan se i Sverige som helhet (10%).
Baserat på resultaten i studien kom författarna fram till att det finns tre viktiga åtgärder för att ytterligare minska antalet fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige: undvik samsovning tills barnet är tre månader och förläng den perioden om mamman röker eller om föräldrarna använder lugnande medicin eller droger, låt alltid spädbarn sova på rygg och minska rökning och annat nikotinbruk hos mammor.
Författarna har gjort tidigare studier av riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd. Den första omfattade åren mellan 1973 och 1996 och den andra mellan 1997 och 2005. Men denna studie ville man uppdatera tidigare studier, men även vidga fokus till att studera alla barn som avlider plötslig.
Referens
Möllborg P, Wennergren G, Almqvist P, Alm B.
Bed sharing is more common in sudden death infant death syndrome than in explained sudden unexpected deaths in infancy. Acta Pædiatrica 2015;104:777-83
Plötsligt spädbarnsdöd – epidemiologi och miljöfaktorer
Forskare inom epidemiologi och folkhälsovetenskap studerar hur faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Kunskaperna används sedan för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar och ohälsa.
Per Möllborg, verksamhetschef och barnhälsovårdsöverläkare vid Närhälsan, område Fyrbodal, har i sin doktorsavhandling undersökt hur de förebyggande råden har accepterats av föräldrarna, deras följsamhet till råden och hur vanligt det är med samsovning vid 6 månaders ålder. En av de fyra studierna i avhandlingen jämför förekomsten av omgivningsfaktorer kring SIDS mellan en nordisk studie från 1995 och de spädbarn som fått diagnosen SIDS under åren 1997-2005. Den fjärde studien i avhandlingen analyserar data gällande alla spädbarn som dött plötsligt och oväntat under åren 2005-2011. Uppgifter från dödsorsaksregister, medicinska födelseregistret samt genomgång av journalhandlingar har studerats och bearbetats statistiskt.
Resultatet visar att Socialstyrelsens råd tagits emot mycket väl med bra följsamhet från föräldrarnas sida. Endast 5,6 procent av barnen läggs på mage jämfört med 31,8 procent ett decennium tidigare. Däremot hade sidoläge eller sida-rygg som sovposition ökat från 25,2 procent till 43,8 procent. I de fall barnet lagts på mage var det vanligare att mamman var arbetslös och rökte mer sista delen av graviditeten samt att barnet delade sovrum med syskon, beskrevs som irritabelt eller inte använt napp.
Risken för SIDS var större om mamman rökt under tidig graviditet, om föräldrarna inte bodde ihop, om mamman var ung, fött många barn samt om barnet var för tidigt fött. Tio andra fynd var att rökning under graviditeten hade ännu större betydelse som risk för SIDS när antalet SIDS fall var färre, att spädbarnets genomsnittliga ålder vid dödsfallet hade minskat, och att man inte längre fann någon säsongsvariation. Vidare sågs att vart femte barn sov i samma säng som sina föräldrar vid 6 månaders ålder. Det var vanligare med samsovning om barnet ammades, om barnet hade svårighet att somna och många nattuppvaknanden liksom om föräldern var ensamstående. Om barnet använde napp eller bröstmjölksersättning var det mindre vanligt med samsovning.
I studiens kartläggning av samtliga 261 dödsfall i plötslig oväntad spädbarnsdöd fann forskarna att 136 barn fått diagnosen SIDS medan 125 dödsfall fick andra diagnoser. Man fann att samsovning var 7,7 gånger vanligare bland SIDS-fallen än bland förklarade dödsfall, att magläge fortfarande var överrepresenterat bland SIDS och att rökande mamma var vanligt i båda grupperna. Dokumentationen av omgivningsfaktorer i barnets journal var påtagligt bristfällig. De vanligaste orsakerna till plötslig oväntad spädbarnsdöd där man finner förklaringar var infektioner i luftvägar, andra infektioner, medfödda sjukdomar och hjärtfel.
Slutsatsen gör gällande att förekomsten av SIDS i Sverige har sjunkit sedan förebyggande råd infördes och är bland de lägsta i världen. Följsamheten till råden är generellt god men det finns ytterligare möjligheter att rädda liv om magläge undviks, om spädbarn inte läggs på sidan, om mammans rökning under graviditet minskar och om spädbarn sover i egen säng under den första levnadstiden. Den tidigare säsongsvariationen sågs inte längre och inte heller några geografiska skillnader.
Medianåldern*(64 dagar) för SIDS och hade minskat jämfört med åren när SIDS var mycket vanligare men var konstant mellan de senaste studierna. Kunskap kring vilka bakgrundsfaktorer som gör att man väljer alternativt inte väljer att följa rekommendationer möjliggör mer riktad information från mödravårdscentraler och barnavårdscentraler till riskgrupper. Dokumentationen i barnets journal är bristfällig när det gäller omgivningsfaktorer som sovläge, sovmiljö, samsovning, rökning, amning, napp och sociala faktorer, vilket försvårar uppföljning av hur olika faktorer påverkar risken för SIDS och annan oväntad död hos spädbarn. Utifrån sistnämnda resultat initierades ett projektarbete av Socialstyrelsen för att förbättra rutiner och dokumentation kring när plötsliga oväntade dödsfall inträffar bland spädbarn.
*man väljer ut det värde som ligger precis i mitten efter att värdena sorterats, detta mittersta värde kallas median
Referens
Möllberg P. (2016) Sudden infant death syndrome-epidemiology and environmental factors. Prevention is still a challenge (doktorsavhandling). Sahlgrenska akademin. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41249/2/gupea_2077_41249_2.pdf
